EU-kommissionens beslut om skatteundantaget är giltigt i ett år. Att godkännandet bara gäller under ett år beror bland annat på att kommissionen anser att biodrivmedel endast delvis bidrar till de gemensamma miljömålen och att ett skatteundantag som stäcker sig över en längre tid kan vara oförenligt med reglerna för den inre marknaden i unionen.

Beslutet bidrar till utvecklingen mot mer hållbara transporter och att göra Sverige mindre beroende av fossila bränslen. Flera EU-regelverk, till exempel statsstödsriktlinjerna för energi- och miljöskydd samt energiskattedirektivet, är under revidering. Regeringen kommer att fortsätta sitt påverkansarbete inom EU för att hållbara biodrivmedel ska kunna fortsätta gynnas framför fossila drivmedel och att regelverket ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser.

Presskontakt

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

 

Även om Ostindiefararen Götheborg seglar så mycket som möjligt, behöver skeppet generatorer för att driva alla system ombord samt motorer för att driva fartyget i de situationer då skeppet inte kan segla eller gå enbart för segel.

-Som en del i vårt arbete att minimera vår miljöpåverkan gör vi nu ett test med biodiesel upp till Stockholm. Vi vill visa att det fungerar och att det finns stora miljövinster att göra genom att byta till förnybart bränsle. Den största utmaningen som vi har för att minska den globala uppvärmningen är att minska CO2-utsläppen, och det här är ett konkret sätt att göra det på. Hållbarhet är ett stort fokus för vår planerade resa till Asien nästa år och en hjärtefråga för oss, säger Peter Alexandersson, vd på SOIC Ship Management.

Ostindiefararens motorer är från början av 2000-talet och det har varit en ambition att hitta ett förnybart bränsle med så liten klimatpåverkan som möjligt, utan att behöva byta ut motorerna. Under resan till och från Stockholm görs nu därför ett test med RME-bränslet Verdis Polaris Marina från Adesso Bioproducts.

-Marinsegmentet är en marknad där det fortfarande finns otroligt mycket att göra i omställningen till att använda bränslen med mindre klimatpåverkan. Vi menar att flytande biodrivmedel är vägen framåt under lång tid, innan övergången till elektrifiering blir verklighet, då de har en stor och omedelbar positiv påverkan på utsläppsnivåerna. Vi är mycket glada över att Ostindiefararen har valt vår produkt som en del av sitt hållbarhetsarbete och vi ser dem som en stark symbol för en växande insikt att även marinsektorn måste arbeta med sitt klimatavtryck säger Lars Lind, vd på Adesso Bioproducts.

Ett genomsnittsdygn vid segling förbrukar skeppet ungefär 1,6 kubikmeter bränsle. Eftersom bränslet nu testas finns det av säkerhetsskäl även konventionell marin diesel i häften av bränsletankarna ombord.

– Götheborg har fattat ett modigt beslut som visar på direkt handling för att minska sin klimatpåverkan. Vid full gång på biodrivmedel i alla tankar innebär det att skeppet kan minska utsläppen med drygt 60 % jämfört med om man hade tankat konventionell marin diesel. Den internationella sjöfarten utgör idag ca 2 % av de globala klimatutsläppen. Bara genom att efterfråga alternativ under den kommande Asienresan ger skeppet ett tydligt budskap att det finns ett behov av hållbara drivmedel till sjöss, säger Victor Norberg på 2050 Consulting, hållbarhetsrådgivare åt Götheborg.

Ostindiefararen Götheborg

Götheborg är världens största seglande träskepp och en kopia av den ostindiefarare Götheborg som gick på grund och sjönk vid Hunnebådan i Göteborgs hamninlopp 1745. Under 2022 kommer ostindiefararen Götheborg att segla till Asien. Målet för resan till Asien är att stärka svensk-asiatiska handelsrelationer, samt lyfta fram behovet av innovativa lösningar för en hållbarare värld. Ostindiefararen Götheborg drivs av SOIC Ship Management, som i sin tur ägs av Greencarrier AB.

Adesso Bioproducts

Adesso BioProducts ingår i Adessogruppen, som är ett västsvenskt entreprenörsföretag. Deras arv kommer ur svensk innovativ kemi och bygger på mer än 130 års erfarenhet och en komplett kedja av lösningar inom kemirelaterade bränsleprodukter av förnybart ursprung. Adesso BioProducts är specialiserat på biobränslen för den skandinaviska marknaden. De erbjuder biodrivmedel som helt ersätter eller blandas in i fossila drivmedel för dieselfordon samt eldningsolja för uppvärmning. Adesso Bioproducts har lång erfarenhet av biodrivmedel för vägtransport och vill gärna utvecklas inom marinsegmentet.

Kontakt och mer information:

Anna Creutz, Pressansvarig SOIC Ship Management

Tfn: 0703-08 10 77

E-post: anna.creutz@soic.se

Mer information: www.gotheborg.se

 

Pernilla Blackenfelt, Produktchef Adesso Bioproducts

Tfn: 0707-75 16 32

E-post: pernilla.blackenfelt@adessobioproducts.se
Mer information: http://www.adessobioproducts.se/

Ett stort antal vetenskapliga publikationer visar att biogas från restprodukter är ett av våra mest klimateffektiva drivmedel. En statlig utredning har därför föreslagit styrmedel för att öka den inhemska produktionen av biogas. Samtidigt föreslår man nu att biogasbilar till skillnad från el- och vätgasdrivna bilar inte längre ska klassas som miljöbilar vilket kommer att skada marknaden för biogas.

Detta är ett exempel på motstridighet i politiska signaler och styrmedel som försämrar möjligheterna att nå våra klimatmål. En ensidig och icke teknikneutral satsning på el- och vätgasfordon är av flera skäl kontraproduktiv ur klimatsynpunkt. Det främsta skälet är att den begränsar utvecklingen av hållbara och klimateffektiva biodrivmedelssystem.

Det finns en bred konsensus inom forskningen om att inget enskilt teknikspår kan ersätta fossila drivmedel inom de kommande decennierna. Det krävs en palett av klimateffektiva system och åtgärder. Elektrifiering, effektivisering, biodrivmedel, smartare transportsystem och minskat transportbehov måste samverka i stället för att begränsa varandra.

Ett annat skäl är att dagens elbilar inte alltid är de bästa ur klimatsynpunkt på grund av elbilarnas allt större batterier med stor klimatpåverkan. Denna produktion kommer sannolikt att förbättras men det kommer att ta tid. Elhybridfordon som drivs av klimateffektiva biodrivmedel från till exempel skogsbaserade rest- och biprodukter ger oftast lägre livscykelutsläpp tack vare mindre batterier och en optimerad mix av eldrift och biodrivmedel. Att förbjuda förbränningsmotorer, som man nu diskuterar, är därför ytterligare ett exempel på bristande helhetssyn som motverkar klimateffektiva lösningar.

Detsamma gäller lagstiftningens ensidiga fokus på utsläpp från avgasröret. Där friskrivs el- och vätgasbilar från det livscykelperspektiv som gäller för biodrivmedel. Det är inte fordonsteknologin i sig som skapar klimatutsläppen, utan den primärenergikälla som används för att producera och driva fordonen. EU:s växande elbilsflotta kommer under lång tid att vara beroende av fossilbaserad el, även med en allt snabbare utbyggnad av förnybar elproduktion, samtidigt som studier visar att utmaningar inom eldistribution och laddinfrastruktur kan vara underskattade.

Den svenska reduktionsplikten inom vägtransport- och flygsektorn är viktiga styrmedel för utvecklingen av klimateffektiva biodrivmedel som på sikt också kan användas inom andra sektorer, som sjöfarten. Långsiktiga styrmedel har länge efterfrågats av investerare i storskaliga innovativa biodrivmedelsanläggningar när nya råvaror och produktionstekniker ska kommersialiseras.

Dessa inhemska styrmedel motverkas dock av ökande osäkerhet kring nya lagförslag inom EU. I EU:s taxonomi för hållbara investeringar och direktiv om förnybar energi föreslås ökade generella begränsningar mot biobaserad energi och biodrivmedel som till stor del saknar vetenskaplig grund.

Mångårig forskning visar hur bioenergisystem kan utformas för att maximera klimat- och miljönyttor och undvika negativa effekter på andra miljömål. Denna kunskap ignoreras till stor del i EU:s nya lagförslag. Långsiktigt hållbara bioenergisystem måste utformas på olika sätt i olika delar av EU, där vi i Sverige har våra specifika förutsättningar.

Generella styrmedel på EU-nivå är alltså kontraproduktiva även i detta avseende. Detta är ytterligare ett, och kanske det allvarligaste exemplet på politisk motstridighet – det mellan svenska styrmedel och EU:s kommande lagförslag inom biodrivmedelsområdet.

Sammanfattningsvis går politiken, framför allt inom EU, i otakt med den nödvändiga utvecklingen av parallella lösningar som måste tas tillvara för att nå klimatmålen. Frågan är hur många år vi ska förlora innan politiken blir medveten om att alla hållbara lösningar krävs, oavsett teknologi, för att bli kvitt dagens fossilberoende.

 

Pål Börjesson, professor, miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola

Öivind Andersson, professor, förbränningsmotorer, Lunds tekniska högskola

Sveriges nuvarande skatteundantag för flytande rena och höginblandade biodrivmedel löper ut vid årsskiftet och därför har regeringen nu lämnat in en ansökan om att få statsstödsgodkännandet förlängt med ytterligare ett år.

Samtidigt fortsätter regeringen arbetet med att förändra den syn som finns på livsmedelsbaserade biodrivmedel i EU. I juli i år väntas EU-kommissionen komma med ett utkast till nya riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi.

I ansökan till EU lyfter regeringen bland annat fram att hållbara biodrivmedel bidrar till att uppfylla Sveriges energi- och klimatpolitiska mål.

Den nya versionen av taxonomin som EU Kommissionen presenterade nyligen är en förbättring jämfört med det ursprungliga förslaget. På flera punkter är den bra men det finns också problem som måste adresseras. I sin nuvarande utformning kan taxonomin komma att minska möjligheterna att nå unionens ambitiösa klimatmål. Taxonomin kan i stora delar komma att bli ett hinder för investeringar i förnybar teknik. Det gäller särskilt EUs och Sveriges största förnybara energislag, bioenergin. En restriktiv syn på bioenergi från energigrödor och skogsbruk har redan nu, innan besluten är fattade, lett till att finansiärer och investerare börjar tveka kring nya projekt för produktion av biodrivmedel. Därför vill vi att regeringen och våra svenska europaparlamentariker arbetar för tre viktiga förändringar av taxonomin:

 

1. Anpassa taxonomin till det redan beslutade Förnybartdirektivet. EUs taxonomi kan inte tillåtas att införa ett parallellt och avvikande regelverk till EUs Förnybartdirektiv. Därför måste kravet på redovisning av hållbara bränslen för värmeverk vara detsamma som i direktivet. Dessutom måste Kommissionen ta bort förslaget om att mäta växthusgasutsläpp ”i avgasröret”. Klimatutsläppen från fordon beror av utsläppen från både produktion och användning av fordonet. Klimat- och miljöpåverkan beror t.ex. på hur batterier och elektricitet som driver elbilen är producerad, respektive hur drivmedlet tillverkats och vad avgaserna innehåller. Alla typer av teknik och verksamheter kan förbättras och göras mer klimatsmarta. Som taxonomin nu är utformad bromsar den investeringar i hållbara biodrivmedel, biogas och även e-bränslen som tillverkas av insamlad koldioxid.
2. Tillåt och uppmuntra energigrödor. Europa har en stor resurs i åkerareal som används improduktivt eller inte alls. Istället för att hindra biodrivmedel från åkermark bör arealen användas i klimatomställningen. Lantbrukare måste tillåtas att producera hållbara biodrivmedel som ersätter fossil oljeimport till unionen. Biodrivmedel från åkermark skapar dessutom tillväxt och arbetstillfällen på landsbygden.
3. Håll nere byråkratin. Kommissionen föreslår i taxonomiförslaget att alla Europas skogsägare ner till bara 13 hektar, en så liten yta att det är långt från kommersiellt, ska tvingas göra en egen klimatplan. Förslaget är orimligt eftersom det innebär mer onödigt regelkrångel utan egentlig uppsida för någon. I synnerhet eftersom kollagret i Europas och Sveriges skogar redan ökar, år efter år, sedan flera årtionden.

 

Bättre med generella styrmedel

Taxonomin har tillkommit med det vällovliga syftet att ge finansiärer vägledning när det gäller bedömningen av hållbarhet. Allt kan emellertid inte beskrivas förenklat på det sätt som Kommissionen försöker göra i taxonomin. En aktuell avigsida med en förenklad klassificering är att den lätt styrs av de åsikter och föreställningar som finns för stunden och som favoriserar vissa förnybara energislag före andra förnybara energislag. Detta har tyvärr präglat klimatpolitiken under en lång tid och bromsar omställningen. Istället måste olika förnybara energialternativ adderas till varandra för att på allvar bidra till att fasa ut den fossila energin.

 

Den snabbaste vägen framåt är att hållbara investeringar styrs med generella och teknikneutrala styrmedel som förstärkt utsläppshandel, hållbarhetskriterier och koldioxidskatt. Därefter bör både finansiärer och projektörer bedöma sina projekt utifrån ekonomi och klimatnytta. Då kan också olika tekniska lösningar konkurrera med varandra på lika villkor.

 

Förbättra taxonomin

Sverige har med bred marginal uppnått EU:s klimatmål för 2020. Vi har EU:s i särklass högsta andel förnybar energi, och EU:s lägsta klimatutsläpp per invånare. Vi har uppnått detta till stor del på grund av vår satsning på bioenergi, som idag står för 38 procent av svensk energianvändning och är vår största energikälla. Bioenergianvändningen och en fortsatt utveckling av bioenergisektorn, ifrågasätts nu i taxonomin och av andra EU-regelverk. För Sveriges del får taxonomin direkta konsekvenser för möjligheterna att fullfölja det ambitiösa klimatmålet för transportsektorn 2030 och att fasa ut fossila drivmedel. För planerna på att tillverka hållbara biodrivmedel från svenska råvaror, är EU-kommissionens förslag en stoppsignal. För fullföljandet av Fossilfritt Sveriges färdplaner är taxonomin förödande eftersom planerna till stor del bygger på användning av förnybara biobränslen. Ambitionen att åstadkomma negativa utsläpp genom bio-CCS är också avhängig en fortsatt storskalig användning av bioenergi i kraftvärmeverk och industrier.

Ledande svenska politiker måste ta klar ställning för de fossilfria nyttor som fotosyntesen skapar genom bioenergi och biomaterial, vid alla kommande beslut inom EU. Den svenska regeringen måste få kommissionen att ta bort de återstående restriktionerna mot biobränslen. Om detta inte är möjligt bör Sverige verka för att Rådet skickar tillbaka taxonomiförslaget till Kommissionen. Likaså bör våra svenska europaparlamentariker verka för att Europaparlamentet begär att förslaget ändras. Det handlar om en central del av Sveriges energiförsörjning och våra möjligheter att nå ambitiösa klimatmål.

 

Svebio

Gustav Melin VD

 

Drivkraft Sverige

Johan G Andersson VD

 

2030-sekreteriatet

Jakob Lagercrantz VD

 

Lantmännen

Alarik Sandrup Näringspolitisk chef

President ePURE

 

SCA

Ulf Larsson VD och koncernchef

 

Preem

Magnus Heimburg VD

 

St1

Per-Arne Karlsson, Director Public Affairs

 

SÖDRA

Lena Ek ordförande

 

Neste Sverige

Andreas Teir VD

 

Setra Group

Katarina Levin VD

 

Adesso BioProducts

Lars Lind VD

 

SunPine

David Öquist VD

 

Energifabriken

Karin Varverud ägare

 

SEKAB

Ylwa Alwarsdotter Executive VP

 

Colabit Oil

Magnus Nyfjäll VD

 

Pyrocell

Pontus Friberg ordförande

– Vi och svenska politiker kommer nu att agera för att få långsiktiga regler, både i statsstödsreglerna och i förnybartdirektivet, som gör det möjligt att fortsätta med rena biodrivmedel och dessutom använda biodrivmedel som görs av åkergrödor. Det finns mycket stora outnyttjade resurser i svenskt och europeiskt jordbruk som kan användas för att odla energigrödor. Dessutom ger grödor som majs, raps och vete, protein som biprodukt när de produceras till drivmedel. Proteinet kan användas för att tillverka mat för den växande marknaden för vegan mat.

– Klimatpolitiska vägvalsutredningen visade att Sverige kommer att få växande arealer åkermark som inte behövs för livsmedelsproduktion. Över 200 000 hektar åker kommer att läggas ner fram till 2045 och 330 000 hektar av den bestående arealen kommer att läggas i långliggande träda, dvs den kommer inte att odlas. Vi har dessutom redan lagt ner 230 000 hektar åker sedan 1990. I Central- och Östeuropa finns många miljoner hektar nedlagd åkermark och med fortsatt ökade skördenivåer och stagnerande befolkning ökar den friställda arealen också i EU som helhet. – En stor del av dessa marker skulle kunna odlas med energigrödor för biodrivmedel som kan ersätta fossila drivmedel. Just nu har några av EU:s institutioner missuppfattat läget och arbetar aktivt för att motverka en sådan utveckling. Här behöver Sverige nu arbeta för ett förändrat synsätt. Sveriges och Europas bönder måste få en aktiv roll i omställningen till fossilfria drivmedel, avslutar Gustav Melin.

Svebio – Svenska Bioenergiföreningen – är branschorganisation för företag som arbetar med att framställa, hantera och använda olika typer av biobränslen. Svebios ändamål är att öka användningen av bioenergi på ett miljömässigt och ekonomiskt optimalt sätt. Svebio grundades 1980 och har cirka 300 företag som medlemmar. www.svebio.se

EU-kommissionens beslut gäller endast i ett år. Bakgrunden till det är kommissionens inställning att livsmedelsbaserade biodrivmedel endast delvis bidrar till de gemensamma miljömålen och därför inte kan anses vara förenliga med den inre marknaden efter 2020. Ett förlängt statsstödsgodkännande har därför endast kunnat ges för en kortare period.

Beslutet bidrar till utvecklingen mot mer hållbara transporter och att göra Sverige mindre beroende av fossila bränslen. Regeringen kommer att fortsätta sitt påverkansarbete inom EU för att biodrivmedel, även efter 2021, ska kunna gynnas framför fossila drivmedel. Detta sker bland annat inom ramen för den pågående översynen av energi- och miljöstödsriktlinjerna, som innehåller bestämmelser om stöd till biodrivmedel. Regeringen avser dessutom att fortsatt verka för att energiskattedirektivet och andra relevanta delar av EU:s regelverk ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser.