Nya möjligheter med tioårig skattebefrielse på biodrivmedel

KÄLLA: pressmeddelande från Svebio 18 februari 2022

Regeringen ansöker om fortsatt skattebefrielse i tio år hos EU-kommissionen för rena biodrivmedel.

Om ansökan godkänns skapas nya möjligheter att långsiktigt investera i produktion av rena biodrivmedel i Sverige. Något som tidigare varit osäkert, då skatteundantaget förnyats ett år i taget.

– Vi noterar att nya energiministern Khashayar Farmanbar väljer att se möjligheter att utveckla svensk industri och initiera biodrivmedelsproduktion från svensk råvara. En tioårig skattebefrielse ger helt andra förutsättningar för jobb och industriell utveckling i Sverige än den tidigare ettåriga. Det är bra att regeringen tar ansvar både för att priserna på drivmedel ska hållas nere samtidigt som man står fast vid klimatmålen, säger Gustav Melin, vd för Svenska Bioenergiföreningen, Svebio.

Viktigt för klimatarbetet

Rena biodrivmedel är fria från fossil råvara och spelar en viktig roll i Sveriges arbete med att minska koldioxidutsläppen. Exempel på rena biodrivmedel är HVO100 och RME100. Att sköta produktionen av biodrivmedel i Sverige gör oss mer självständiga, vilket är bra både ur ett pris och säkerhetsperspektiv.

Nuvarande statsstödsgodkännande för skattebefrielse av höginblandade flytande biodrivmedel löper ut den 31 december 2022.

– Det är klokt av regeringen att öppna för en mer långsiktig skattebefrielse. Eftersom alla drivmedel ändå med tiden ska bli förnybara, är det rätt att regeringen ser till att förnybara drivmedel har en fortsatt marknad redan i dag. Inte minst eftersom flera företag bara producerar rena biodrivmedel och riskerar att slås ut om de ska tvingas sälja fossila drivmedel, säger Gustav Melin.

Remissvar rörande promemoria ”Reduktionsplikt för rena och höginblandade biodrivmedel”

Diarienummer I2021/03379

Infrastrukturdepartementet                                                                Adesso BioProducts AB

i.remissvar@regeringskansliet.se                                                       Verkmästarvägen 10

i.e.remissvar@regeringskansliet.se                                                    44 32 Stenungsund

 

Stenungsund 2022-02-14

 

Remissvar rörande promemoria ”Reduktionsplikt för rena och höginblandade biodrivmedel”

Diarienummer I2021/03379

 

Bakgrund

Adesso BioProducts AB (tidigare Perstorp) tillverkar och marknadsför biodiesel. Vi är Skandinaviens största producent av RME och driver två anläggningar; Stenungsund med 120 000 ton/år kapacitet och Fredrikstad (Norge) med också 120 000 ton/år kapacitet.

Vi tillhandahåller dels volymer för låginblandning till den svenska marknaden där vår produkt sålunda ingår i reduktionspliktsvolymerna, men framför allt försörjer vi den svenska B100-marknaden med betydande volymer av svensktillverkad produkt. Stenungsundsanläggningen är specialiserad för B100-produkten

Vi har i mer än 10 år tillsammans med specialiserade distributörer, svensk kollektivtrafik och godsspeditörer utvecklat en betydande svensk infrastruktur och marknad för fordonsdrift på rent biodrivmedel. Vår omsatta volym ligger i intervallet 70 – 100 000 ton/år

Yttrande

  • Adesso stöder den svenska klimatambitionen och menar att nuvarande ordning med ambitiös reduktionsplikt i kombination en marknad för rena biodrivmedel bör bestå
  • Adesso anser att fortsatt skattenedsättning för höginblandade biodrivmedel är en absolut förutsättning för höginblandnings-marknadens fortsatta existens och därmed ett aktivt svenskt klimatarbete inom transportsektorn
  • Tillåtlighet av hållbara grödor som råvara för höginblandade produkter är en nödvändighet i en situation där efterfrågan globalt på biodrivmedel ökar
  • Biooljor bör hanteras på samma sätt som höginblandat fordonsbränsle

 

Argument

Politiskt bestämda kvoter innebär ett tak för hur mycket biodrivmedel ett land kommer att använda, eftersom biodrivmedel vid samma skattesats är dyrare än sina fossila motsvarigheter. Med enbart ett kvotsystem finns inget incitament för tillväxt utanför kvoten.

Med en kvot (i Sverige reduktionsplikt) gynnas oljebolag som har sin bas i fossil försäljning. Aktörer som enbart hanterar rena biodrivmedel tvingas bli underleverantörer till och beroende av ett fåtal traditionella oljebolag. En sådan ordning minskar konkurrensen på marknaden, hotar befintliga aktörer inom höginblandat och hämmar nyinvesteringar

Med en höginblandat-marknad fristående från reduktionsplikt finns en fri marknad där drivmedelsanvändare kan gå före och vara fossilfria av egen kraft.  I en reduktionsplikt blir varje volym som används som höginblandat motverkad av lägre inblandning av biokomponent i resterande volym hos leverantören. Användaren av höginblandat kan då inte heller tillgodoräkna sig klimatnyttan.

Den eventuella certifikatshandel som föreslås blir helt dominerad av ett fåtal stora aktörer, och  skulle innebära oacceptabla ekonomiska risker för mindre företag.

Hållbara grödor med låg-ILUC har en klimatnytta på 65 -80 % som GHG-reduktion och är godkända enligt Förnybarhetsdirektivet. Att på något sätt begränsa dessa när det samtidigt råder brist på biodrivmedel innebär enbart att man förlänger användningen av fossila motsvarigheter. Sverige måste med kraft hävda att hållbara grödor är acceptabla råvaror i en åtgärdsportfölj runt transportsektorns klimatpåverkan som är så mycket mer ambitiös än EU:s generella nivå

Sverige borde hävda principen att det oönskade skall beskattas högre än det önskade. Med nuvarande förslag kommer biodrivmedel att beskattas samtidigt som skatten på fossil produkt inom reduktionsplikten sänks (prop 2021/22:84). Detta sänder helt fel signaler och motverkar syftet med klimatarbetet. Idealt skulle den fossila delen bära en hög koldioxidskatt, som inte träffar biokomponenterna.

 

Med vänlig hälsning

Lars Lind

VD, Adesso BioProducts AB

Konferensen Formel Framtid – Ett viktigt steg för en hållbar framtid

Den 17:e januari hölls den digitala konferensen Formel Framtid 2022 – en omställningskonferens med kemiindustrin i Stenungsund.

Konferensen, som var öppen för allmänheten, arrangerades av Hållbar Kemi tillsammans med Stenungsunds kommun. Det pågår redan flera projekt med syfte att ställa om till hållbar/förnybar industri i Stenungsund men för att snabba på utvecklingen behövs åtgärder inom infrastruktur, elförsörjning och tillståndsprocesser. Viktiga framgångsfaktorer som också var konferensens huvudfokus. Deltagarna representerade aktörer på lokal, regional och riksnivå från politik, samhälle, forskning och industri.

Adesso BioProducts deltog genom VD Lars Lind som berättade om företagets satsning på tillverkning av biobaserad eten från etanol. I en första studie inom Klimatledande Processindustri, där Adesso och Inovyn varit drivande, har möjligheter och förutsättningar utvärderats för en sådan anläggning med placering i Stenungsund. Nästa steg är en ansökan till Industriklivet om fortsatt finansiering och målet är byggnation av en anläggning med kapacitet på 50 000 ton/år.

Bildtext: Reportage om satsningarna på förnybart i St-tidningen 2022-01-27

Läs mer om projekten inom Hållbar Kemi: https://kemiforetagenistenungsund.se/

Se hela konferensen Formel Framtid 2022: https://www.formelframtid.se/eftersnack

Reportage om satsningarna på förnybart i St-tidningen 2022-01-27

Miljöinformation om drivmedel

2021-09-29

Från den 1 oktober 2021 finns krav på att miljöinformation om drivmedel ska
presenteras med hjälp av en dekal vid bränslepumpen och på
drivmedelsleverantörens webplats.

Miljöinformationen enligt Energimyndighetens besked, baseras på
rapportering enligt Drivmedelslagen och Hållbarhetslagen för år 2020 och
sammanfattas för Adesso BioProducts produkter nedan:

Produktnamn: Verdis Polaris™ Somra/Vintra/Flora

Drivmedelstyp: biodiesel- RME

Klimatpåverkan: 33,27 gCO2ekv/MJ (LCA)

Råvara energi-%: 94,7% Rapsolja, 2,65% Biometanol, 2,65% Metanol

Andel förnybar råvara: 97,35%

Råvarans ursprungsland: Danmark 68%, Frankrike 7,5%, Litauen 6,7%, Checkien 5,4%, Lettland 4,5%, övriga 7,9%

 

 

Klart med fortsatt skattebefrielse för flytande biodrivmedel

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 03 september 2021

EU-kommissionen meddelar i dag att man har godkänt Sveriges ansökan om förlängd skattebefrielse för höginblandade flytande biodrivmedel. Därmed kan bränslen som exempelvis E85 och biodiesel förbli skattefria i Sverige även nästa år.

EU-kommissionens beslut om skatteundantaget är giltigt i ett år. Att godkännandet bara gäller under ett år beror bland annat på att kommissionen anser att biodrivmedel endast delvis bidrar till de gemensamma miljömålen och att ett skatteundantag som stäcker sig över en längre tid kan vara oförenligt med reglerna för den inre marknaden i unionen.

Beslutet bidrar till utvecklingen mot mer hållbara transporter och att göra Sverige mindre beroende av fossila bränslen. Flera EU-regelverk, till exempel statsstödsriktlinjerna för energi- och miljöskydd samt energiskattedirektivet, är under revidering. Regeringen kommer att fortsätta sitt påverkansarbete inom EU för att hållbara biodrivmedel ska kunna fortsätta gynnas framför fossila drivmedel och att regelverket ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser.

Presskontakt

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

 

Ostindiefararen Götheborg använder biodrivmedel för att minska miljöpåverkan

Pressmeddelande från Götheborg of Sweden 2021-08-25

Under seglingen till Stockholm och tillbaka till Göteborg använder Ostindiefararen Götheborg biodrivmedlet RME istället för marin diesel i hälften av sina bränsletankar. Beslutet är en del i ett stort hållbarhetsarbete med att minimera skeppets miljöpåverkan och lyfta fram lösningar för en hållbarare värld.

Även om Ostindiefararen Götheborg seglar så mycket som möjligt, behöver skeppet generatorer för att driva alla system ombord samt motorer för att driva fartyget i de situationer då skeppet inte kan segla eller gå enbart för segel.

-Som en del i vårt arbete att minimera vår miljöpåverkan gör vi nu ett test med biodiesel upp till Stockholm. Vi vill visa att det fungerar och att det finns stora miljövinster att göra genom att byta till förnybart bränsle. Den största utmaningen som vi har för att minska den globala uppvärmningen är att minska CO2-utsläppen, och det här är ett konkret sätt att göra det på. Hållbarhet är ett stort fokus för vår planerade resa till Asien nästa år och en hjärtefråga för oss, säger Peter Alexandersson, vd på SOIC Ship Management.

Ostindiefararens motorer är från början av 2000-talet och det har varit en ambition att hitta ett förnybart bränsle med så liten klimatpåverkan som möjligt, utan att behöva byta ut motorerna. Under resan till och från Stockholm görs nu därför ett test med RME-bränslet Verdis Polaris Marina från Adesso Bioproducts.

-Marinsegmentet är en marknad där det fortfarande finns otroligt mycket att göra i omställningen till att använda bränslen med mindre klimatpåverkan. Vi menar att flytande biodrivmedel är vägen framåt under lång tid, innan övergången till elektrifiering blir verklighet, då de har en stor och omedelbar positiv påverkan på utsläppsnivåerna. Vi är mycket glada över att Ostindiefararen har valt vår produkt som en del av sitt hållbarhetsarbete och vi ser dem som en stark symbol för en växande insikt att även marinsektorn måste arbeta med sitt klimatavtryck säger Lars Lind, vd på Adesso Bioproducts.

Ett genomsnittsdygn vid segling förbrukar skeppet ungefär 1,6 kubikmeter bränsle. Eftersom bränslet nu testas finns det av säkerhetsskäl även konventionell marin diesel i häften av bränsletankarna ombord.

– Götheborg har fattat ett modigt beslut som visar på direkt handling för att minska sin klimatpåverkan. Vid full gång på biodrivmedel i alla tankar innebär det att skeppet kan minska utsläppen med drygt 60 % jämfört med om man hade tankat konventionell marin diesel. Den internationella sjöfarten utgör idag ca 2 % av de globala klimatutsläppen. Bara genom att efterfråga alternativ under den kommande Asienresan ger skeppet ett tydligt budskap att det finns ett behov av hållbara drivmedel till sjöss, säger Victor Norberg på 2050 Consulting, hållbarhetsrådgivare åt Götheborg.

Ostindiefararen Götheborg

Götheborg är världens största seglande träskepp och en kopia av den ostindiefarare Götheborg som gick på grund och sjönk vid Hunnebådan i Göteborgs hamninlopp 1745. Under 2022 kommer ostindiefararen Götheborg att segla till Asien. Målet för resan till Asien är att stärka svensk-asiatiska handelsrelationer, samt lyfta fram behovet av innovativa lösningar för en hållbarare värld. Ostindiefararen Götheborg drivs av SOIC Ship Management, som i sin tur ägs av Greencarrier AB.

Adesso Bioproducts

Adesso BioProducts ingår i Adessogruppen, som är ett västsvenskt entreprenörsföretag. Deras arv kommer ur svensk innovativ kemi och bygger på mer än 130 års erfarenhet och en komplett kedja av lösningar inom kemirelaterade bränsleprodukter av förnybart ursprung. Adesso BioProducts är specialiserat på biobränslen för den skandinaviska marknaden. De erbjuder biodrivmedel som helt ersätter eller blandas in i fossila drivmedel för dieselfordon samt eldningsolja för uppvärmning. Adesso Bioproducts har lång erfarenhet av biodrivmedel för vägtransport och vill gärna utvecklas inom marinsegmentet.

Kontakt och mer information:

Anna Creutz, Pressansvarig SOIC Ship Management

Tfn: 0703-08 10 77

E-post: anna.creutz@soic.se

Mer information: www.gotheborg.se

 

Pernilla Blackenfelt, Produktchef Adesso Bioproducts

Tfn: 0707-75 16 32

E-post: pernilla.blackenfelt@adessobioproducts.se
Mer information: http://www.adessobioproducts.se/

Motstridig politik sänker klimateffektiva biodrivmedel

KÄLLA: NyTeknik Debatt 10 juni 2021

DEBATT. En ensidig och icke teknikneutral satsning på el- och vätgasfordon är av flera skäl kontraproduktiv ur klimatsynpunkt, skriver Pål Börjesson och Öivind Andersson, forskare vid Lunds tekniska högskola.

Ett stort antal vetenskapliga publikationer visar att biogas från restprodukter är ett av våra mest klimateffektiva drivmedel. En statlig utredning har därför föreslagit styrmedel för att öka den inhemska produktionen av biogas. Samtidigt föreslår man nu att biogasbilar till skillnad från el- och vätgasdrivna bilar inte längre ska klassas som miljöbilar vilket kommer att skada marknaden för biogas.

Detta är ett exempel på motstridighet i politiska signaler och styrmedel som försämrar möjligheterna att nå våra klimatmål. En ensidig och icke teknikneutral satsning på el- och vätgasfordon är av flera skäl kontraproduktiv ur klimatsynpunkt. Det främsta skälet är att den begränsar utvecklingen av hållbara och klimateffektiva biodrivmedelssystem.

Det finns en bred konsensus inom forskningen om att inget enskilt teknikspår kan ersätta fossila drivmedel inom de kommande decennierna. Det krävs en palett av klimateffektiva system och åtgärder. Elektrifiering, effektivisering, biodrivmedel, smartare transportsystem och minskat transportbehov måste samverka i stället för att begränsa varandra.

Ett annat skäl är att dagens elbilar inte alltid är de bästa ur klimatsynpunkt på grund av elbilarnas allt större batterier med stor klimatpåverkan. Denna produktion kommer sannolikt att förbättras men det kommer att ta tid. Elhybridfordon som drivs av klimateffektiva biodrivmedel från till exempel skogsbaserade rest- och biprodukter ger oftast lägre livscykelutsläpp tack vare mindre batterier och en optimerad mix av eldrift och biodrivmedel. Att förbjuda förbränningsmotorer, som man nu diskuterar, är därför ytterligare ett exempel på bristande helhetssyn som motverkar klimateffektiva lösningar.

Detsamma gäller lagstiftningens ensidiga fokus på utsläpp från avgasröret. Där friskrivs el- och vätgasbilar från det livscykelperspektiv som gäller för biodrivmedel. Det är inte fordonsteknologin i sig som skapar klimatutsläppen, utan den primärenergikälla som används för att producera och driva fordonen. EU:s växande elbilsflotta kommer under lång tid att vara beroende av fossilbaserad el, även med en allt snabbare utbyggnad av förnybar elproduktion, samtidigt som studier visar att utmaningar inom eldistribution och laddinfrastruktur kan vara underskattade.

Den svenska reduktionsplikten inom vägtransport- och flygsektorn är viktiga styrmedel för utvecklingen av klimateffektiva biodrivmedel som på sikt också kan användas inom andra sektorer, som sjöfarten. Långsiktiga styrmedel har länge efterfrågats av investerare i storskaliga innovativa biodrivmedelsanläggningar när nya råvaror och produktionstekniker ska kommersialiseras.

Dessa inhemska styrmedel motverkas dock av ökande osäkerhet kring nya lagförslag inom EU. I EU:s taxonomi för hållbara investeringar och direktiv om förnybar energi föreslås ökade generella begränsningar mot biobaserad energi och biodrivmedel som till stor del saknar vetenskaplig grund.

Mångårig forskning visar hur bioenergisystem kan utformas för att maximera klimat- och miljönyttor och undvika negativa effekter på andra miljömål. Denna kunskap ignoreras till stor del i EU:s nya lagförslag. Långsiktigt hållbara bioenergisystem måste utformas på olika sätt i olika delar av EU, där vi i Sverige har våra specifika förutsättningar.

Generella styrmedel på EU-nivå är alltså kontraproduktiva även i detta avseende. Detta är ytterligare ett, och kanske det allvarligaste exemplet på politisk motstridighet – det mellan svenska styrmedel och EU:s kommande lagförslag inom biodrivmedelsområdet.

Sammanfattningsvis går politiken, framför allt inom EU, i otakt med den nödvändiga utvecklingen av parallella lösningar som måste tas tillvara för att nå klimatmålen. Frågan är hur många år vi ska förlora innan politiken blir medveten om att alla hållbara lösningar krävs, oavsett teknologi, för att bli kvitt dagens fossilberoende.

 

Pål Börjesson, professor, miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola

Öivind Andersson, professor, förbränningsmotorer, Lunds tekniska högskola

Regeringen ansöker om fortsatt skattebefrielse för flytande biodrivmedel

KÄLLA: Finansdepartementet 28 maj 2021

Regeringen har lämnat in en ansökan till EU-kommissionen om att få förlängt godkännande för det nuvarande skatteundantaget för flytande rena och höginblandade biodrivmedel.

Sveriges nuvarande skatteundantag för flytande rena och höginblandade biodrivmedel löper ut vid årsskiftet och därför har regeringen nu lämnat in en ansökan om att få statsstödsgodkännandet förlängt med ytterligare ett år.

Samtidigt fortsätter regeringen arbetet med att förändra den syn som finns på livsmedelsbaserade biodrivmedel i EU. I juli i år väntas EU-kommissionen komma med ett utkast till nya riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi.

I ansökan till EU lyfter regeringen bland annat fram att hållbara biodrivmedel bidrar till att uppfylla Sveriges energi- och klimatpolitiska mål.

EU:s taxonomi hotar Sveriges bioenergi

KÄLLA: Dagens Industri 28 maj 2021

Taxonomin hotar klimatmålen – låt oss utnyttja bioenergipotentialen!

Den nya versionen av taxonomin som EU Kommissionen presenterade nyligen är en förbättring jämfört med det ursprungliga förslaget. På flera punkter är den bra men det finns också problem som måste adresseras. I sin nuvarande utformning kan taxonomin komma att minska möjligheterna att nå unionens ambitiösa klimatmål. Taxonomin kan i stora delar komma att bli ett hinder för investeringar i förnybar teknik. Det gäller särskilt EUs och Sveriges största förnybara energislag, bioenergin. En restriktiv syn på bioenergi från energigrödor och skogsbruk har redan nu, innan besluten är fattade, lett till att finansiärer och investerare börjar tveka kring nya projekt för produktion av biodrivmedel. Därför vill vi att regeringen och våra svenska europaparlamentariker arbetar för tre viktiga förändringar av taxonomin:

 

  1. Anpassa taxonomin till det redan beslutade Förnybartdirektivet. EUs taxonomi kan inte tillåtas att införa ett parallellt och avvikande regelverk till EUs Förnybartdirektiv. Därför måste kravet på redovisning av hållbara bränslen för värmeverk vara detsamma som i direktivet. Dessutom måste Kommissionen ta bort förslaget om att mäta växthusgasutsläpp ”i avgasröret”. Klimatutsläppen från fordon beror av utsläppen från både produktion och användning av fordonet. Klimat- och miljöpåverkan beror t.ex. på hur batterier och elektricitet som driver elbilen är producerad, respektive hur drivmedlet tillverkats och vad avgaserna innehåller. Alla typer av teknik och verksamheter kan förbättras och göras mer klimatsmarta. Som taxonomin nu är utformad bromsar den investeringar i hållbara biodrivmedel, biogas och även e-bränslen som tillverkas av insamlad koldioxid.
  2. Tillåt och uppmuntra energigrödor. Europa har en stor resurs i åkerareal som används improduktivt eller inte alls. Istället för att hindra biodrivmedel från åkermark bör arealen användas i klimatomställningen. Lantbrukare måste tillåtas att producera hållbara biodrivmedel som ersätter fossil oljeimport till unionen. Biodrivmedel från åkermark skapar dessutom tillväxt och arbetstillfällen på landsbygden.
  3. Håll nere byråkratin. Kommissionen föreslår i taxonomiförslaget att alla Europas skogsägare ner till bara 13 hektar, en så liten yta att det är långt från kommersiellt, ska tvingas göra en egen klimatplan. Förslaget är orimligt eftersom det innebär mer onödigt regelkrångel utan egentlig uppsida för någon. I synnerhet eftersom kollagret i Europas och Sveriges skogar redan ökar, år efter år, sedan flera årtionden.

 

Bättre med generella styrmedel

Taxonomin har tillkommit med det vällovliga syftet att ge finansiärer vägledning när det gäller bedömningen av hållbarhet. Allt kan emellertid inte beskrivas förenklat på det sätt som Kommissionen försöker göra i taxonomin. En aktuell avigsida med en förenklad klassificering är att den lätt styrs av de åsikter och föreställningar som finns för stunden och som favoriserar vissa förnybara energislag före andra förnybara energislag. Detta har tyvärr präglat klimatpolitiken under en lång tid och bromsar omställningen. Istället måste olika förnybara energialternativ adderas till varandra för att på allvar bidra till att fasa ut den fossila energin.

 

Den snabbaste vägen framåt är att hållbara investeringar styrs med generella och teknikneutrala styrmedel som förstärkt utsläppshandel, hållbarhetskriterier och koldioxidskatt. Därefter bör både finansiärer och projektörer bedöma sina projekt utifrån ekonomi och klimatnytta. Då kan också olika tekniska lösningar konkurrera med varandra på lika villkor.

 

Förbättra taxonomin

Sverige har med bred marginal uppnått EU:s klimatmål för 2020. Vi har EU:s i särklass högsta andel förnybar energi, och EU:s lägsta klimatutsläpp per invånare. Vi har uppnått detta till stor del på grund av vår satsning på bioenergi, som idag står för 38 procent av svensk energianvändning och är vår största energikälla. Bioenergianvändningen och en fortsatt utveckling av bioenergisektorn, ifrågasätts nu i taxonomin och av andra EU-regelverk. För Sveriges del får taxonomin direkta konsekvenser för möjligheterna att fullfölja det ambitiösa klimatmålet för transportsektorn 2030 och att fasa ut fossila drivmedel. För planerna på att tillverka hållbara biodrivmedel från svenska råvaror, är EU-kommissionens förslag en stoppsignal. För fullföljandet av Fossilfritt Sveriges färdplaner är taxonomin förödande eftersom planerna till stor del bygger på användning av förnybara biobränslen. Ambitionen att åstadkomma negativa utsläpp genom bio-CCS är också avhängig en fortsatt storskalig användning av bioenergi i kraftvärmeverk och industrier.

Ledande svenska politiker måste ta klar ställning för de fossilfria nyttor som fotosyntesen skapar genom bioenergi och biomaterial, vid alla kommande beslut inom EU. Den svenska regeringen måste få kommissionen att ta bort de återstående restriktionerna mot biobränslen. Om detta inte är möjligt bör Sverige verka för att Rådet skickar tillbaka taxonomiförslaget till Kommissionen. Likaså bör våra svenska europaparlamentariker verka för att Europaparlamentet begär att förslaget ändras. Det handlar om en central del av Sveriges energiförsörjning och våra möjligheter att nå ambitiösa klimatmål.

 

Svebio

Gustav Melin VD

 

Drivkraft Sverige

Johan G Andersson VD

 

2030-sekreteriatet

Jakob Lagercrantz VD

 

Lantmännen

Alarik Sandrup Näringspolitisk chef

President ePURE

 

SCA

Ulf Larsson VD och koncernchef

 

Preem

Magnus Heimburg VD

 

St1

Per-Arne Karlsson, Director Public Affairs

 

SÖDRA

Lena Ek ordförande

 

Neste Sverige

Andreas Teir VD

 

Setra Group

Katarina Levin VD

 

Adesso BioProducts

Lars Lind VD

 

SunPine

David Öquist VD

 

Energifabriken

Karin Varverud ägare

 

SEKAB

Ylwa Alwarsdotter Executive VP

 

Colabit Oil

Magnus Nyfjäll VD

 

Pyrocell

Pontus Friberg ordförande

Avfall blir biodiesel i Fredrikstad

För att möta riktlinjerna i EUs omarbetade direktiv för förnybar energi (RED II) samt nya lagkrav på den norska marknaden, har Adesso BioProducts utvecklat en produktionsmetod för att hantera avfallsklassade råvaror (sk avancerade råvaror) i Fredrikstadsfabriken.

Fabriken, som ursprungligen designats för ren rapsolja, har nu modifierats för att kunna processa en blandning av ren rapsolja och avancerade råvaror. Det nya körsättet togs i drift i december 2020 och innebär produktion av biodiesel med en delström av used cooking oil (UCO).

För att samtidigt hantera produktion av högkvalitativ biodiesel från ren rapsolja, RME, har anläggningen anpassats för sk ”blocked operation”. Dessutom används ISCCs massbalanskoncept.

Med den nya produktionsmetoden har Adesso tagit ett viktigt steg för att anpassa tillverkningen efter nya lagkrav och marknadens förväntningar på ökad andel avancerade råvaror i biodiesel.