Författare: niklas

Av: Arne Børresen

– Det er avgjørende viktig å sikre arbeidsplassene og den grønne industrien i Fredrikstad. Full avgift på biodiesel som Høyre og Erna Solberg nå vil ha, kan slå beina under hele den miljøvennlige dieselproduksjonen i Fredrikstad.

Det sier Sp-leder Trygve Slagsvold Vedum til Demokraten som sammen med sin stortingskollega fra Østfold, Ole André Myhrvold, besøkte biodieselfabrikken på Øra tirsdag.

– Effektivt klimatiltak

For andre gang på kort tid er Sp-sjefen i Fredrikstad for å påvirke at industrien ikke belastes med nye og stadig større avgifter. Sist var han på Gyproc, som risikerte å blø åtte millioner kroner i året dersom regjeringen fikk flertall for å øke CO2-avgiften. Den kampen vant Sp med hjelp fra blant annet Ap.

Nå har regjeringen et nytt avgiftsforslag som kan bety at konsumentene velger bort den rene biodieselen i sin helhet, forteller administrerende direktør Lars Lind i Adesso Bioproducts, som eier fabrikken på Øra:

– Vi har som Norges største produsent av biodrivstoff skrevet brev til Finanskomiteen på Stortinget hvor vi uttrykker dyp bekymring for hva den nye veibruksavgiften på ren biodiesel vil bety for vår framtid. Spørsmålet er faktisk om vi har noen framtid hvis politikerne vedtar dette. Vi hadde også en situasjon med tilsvarende avgiftskrav mot bedriften i Fredrikstad i 2010, forteller Lind og peker tilbake på nesten-nedleggelsen av den da splitter nye fabrikken.

Han legger til:

– Nå er vi redde for at vår kamp for det grønne skiftet og grønne, norske arbeidsplasser ikke blir godt nok belyst fordi koronakrisen tar all oppmerksomhet. Derfor gjør vi det vi kan for å holde kontakt med Stortinget. At Trygve Slagsvold Vedum og Ole André Myhrvold interesserer seg for oss setter vi umåtelig stor pris på, poengterer Lind.

– Dette må vi stoppe

Sp-lederen Trygve Slagsvold Vedum og partifellen Ole André Myhrvold lover imidlertid at de vil gjøre hva de kan for å få bort avgiften på ren biodiesel før den blir innført. Myhrvold sier det slik:

– Dette avgiftsforslaget må vi stoppe. Bruken av biodiesel er et effektivt klimatiltak som ikke plager noen, men som skaper mange arbeidsplasser. Faktisk er det sånn at de siste åra har biodiesel ført til mer reduksjon i CO2-utslipp enn alle el-bilene har bidratt med til sammen. Dette er effektivt, billig og skaper i tillegg lokale arbeidsplasser her i Fredrikstad.

Länk: https://www.dagsavisen.no/demokraten/slass-for-arbeidsplassene-pa-ora-1.1720905?paywall=true

 

Coronautbrottet gjorde att Finansdepartementet fick fullt upp med annat. Men nu har en ansökan om förlängning av skattebefrielse för rena biodrivmedel skickats till EU-kommissionen.

Den befarade chockhöjningen vid årsskiftet är därmed på väg att undanröjas. Begäran gäller fram till och med 2021.

Det har enligt ett pressmeddelande förts konstruktiva samtal mellan parterna de senaste månaderna och bedömningen är att det finns goda förutsättningar till en förlängning.

I regeringskansliet pågår också ett arbete med att se hur användning av höginblandade och rena biodrivmedel kan bidra till uppfyllandet av Sveriges energi- och klimatpolitiska mål. Därför menar regeringen att det är angeläget att nuvarande skattebefrielse kan bibehållas till dess att dessa arbeten slutförts. Inte minst för att mycket biodrivmedel som används i kollektivtrafiken är livsmedelsbaserade.

Nu har regeringen skickat in ansökan om fortsatt skattebefrielse för ren HVO. FOTO: ROLF SEGERSTEDT

En av Sveriges största RME-producenter är Adesso Bioproducts i Stenungsund som tillverkar närmare 150 000 m3 per år med rapsolja som råvara. Bolagets vd Lars Lind är glad över att ansökan till Bryssel nu kommit i väg:

– Det är väldigt bra. Det innebär självklart en trygghet för både oss och för våra kunder som nu kanske vågar ta investeringar i nya bussar och andra fordon. Det gynnar både oss och omställningsarbete i Sverige.

Vad tycker du om att ansökan bara gäller till 2021?

– Jag hade helst sett långsiktigare spelregler. Men är samtidigt så luttrade. Att vi nu får fortsätta att ta ett år i taget är kanske det bästa vi kan uppnå just nu.

Jakob Lagercrantz, vd för 2030-sekretariatet, är dock kritisk till att det dröjt så länge att få iväg ansökan till EU-kommissionen:

– Det är mindre än 8 månader kvar innan svensk drivmedelsindustri måste ställa om eller innan kollektivtrafiken hade tvingats byta drivmedel. Så kan man inte bedriva omställning.

Ansökan gäller också fortsatt skattebefrielse på drivmedel som produceras på det som EU klassar som livsmedel. FOTO: TORBJÖRN ESPING

Det har också skickats in ansökan om fortsatta skattelättnader för biogas – som dock ska gälla i tio år om regeringens begäran går igenom. Något Jakob Lagercrantz tycker skulle ha gällt även de flytande biodrivmedlen:

– Regeringen har valt att söka för ett år, vilket innebär att själva grundproblemet kvarstår. Regeringen måste alliera sig med biodrivmedelsindustrin kring långsiktighet och en betydligt mer ambitiös omställningsplan. Sverige är ett gott exempel, med tuffa mål till 2030, men det går inte om inte svenska regeringen får andra länder att arbeta åt samma håll i EU.

En allians i EU för mindre miljöbelastande drivmedel är absolut en möjlighet menar han:

– Det finns andra länder som delar Sveriges syn – men det saknas en kraft att samordna och fokusera arbetet. De enda som vinner på detta är de fossila drivmedlen.

Införd i ATL, den 6 april 2020.

Av Sveriges utsläpp av växthusgaser svarar vägtrafiken för 31 procent.  En stor andel av tunga lastbilar och över 90 procent av upphandlad kollektivtrafik med buss har minskat sina utsläpp av koldioxid nästan helt genom användning av skattebefriade rena biodrivmedel.

Om skattebefrielsen för rena biodrivmedel försvinner så leder detta till kraftigt ökade kostnader för fossilfri kollektivtrafik och fossilfri godstrafik på väg. Åkerier och kollektivtrafik som gått före riskerar av kostnadsskäl att gå tillbaka till fossil diesel. Det skulle vara en förödande signal för klimatomställningen.

Det finns ännu lite tid att få EU att fortsatt stötta de rena biodrivmedlen, men det kräver en kraftfull satsning på hög politisk nivå. Det går inte att passivt avvakta på hemmaplan och tro att EU lyssnar – det handlar om att bygga allianser med andra medlemsländer, att vara på plats i Bryssel och bygga goda kontakter med den nya kommissionen.

Sverige är känt för att sitta still i båten och övertolka EUs regelverk. När Sverige införde en skatt på egenkonsumerad solel reagerade marknaden negativt. Det hela sades vara EU:s fel, men det tog inte mer än ett telefonsamtal med EU-kommissionen för att förstå att Sverige misstolkat EUs direktiv. Skatten försvann.

Vi vill inte att biodrivmedlen ska bli offer för samma passivitet eller övertolkningar av EUs regelverk.

Frankrike har å andra sidan en vana att utmana EU, och ofta finna nya lösningar. Frankrike har valt att följa Energiskattedirektivets 16e stycke som tillåter ett land att sätta olika skattesatser på olika drivmedel. Skatten på rena biodrivmedel är alltså ingen nedsättning ev en bensin eller dieselskatt, utan en egen skatt. Precis som bensin och diesel är olika produkter med olika skatt. En annan skatt är inte statsstöd, menar fransmännen, och behöver därför inget godkännande. Belgien lär införa den franska modellen inom kort.

Om skattereduktionen försvinner drabbas den svenska kollektivtrafiken hårt, idag går busstrafiken till 90 procent på rena biodrivmedel och el. En skattehöjning leder till en prisökning på 4-6,5 kronor per liter biodrivmedel. Transportnäringen får mycket svårt att skicka vidare en så kraftig prisökning till kund, och för kollektivtrafikens del skulle det medföra ökade kostnader på minst en miljard.

Vi som arbetar med biodrivmedel, kollektivtrafik och godstransporter på väg har lyft frågan flera gånger med EU-kommissionen samt med företrädare från de ansvariga svenska departementen. Vi möts av en ökande förståelse för den svenska situationen i Bryssel, medan vi i Sverige möter en uppgiven attityd. Nu krävs en svensk kraftansträngning så att  för att kunna bibehålla skattereduktion för biodrivmedel.

Jakob Lagercrantz, vd 2030-sekretariatet
Svante Axelsson, vd Fossilfritt Sverige
Gustav Melin, vd Svebio
Rickard Gegö, vd Sveriges åkeriföretag
Helena Leufstadius, vd Svensk kollektivtrafik
Anna Grönlund, branschchef och vice vd Sveriges bussföretag
Tina Thorsell, samhällspolitisk chef Transportföretagen
Hanna Björk, hållbarhetschef Västtrafik
Iris Rehnström , miljö- och hållbarhetsansvarig Skånetrafiken
Johan Böhlin, strateg drivmedel och energi, trafikförvaltningen Region Stockholm
Thomas Tscherning, divisionschef för expressverksamheten, Bring
Fredrik Landegren, vd TRB
Christel Grip, Hållbarhetschef Widrikssons Åkeri AB
Henrik Brodin, program manager Fossilfritt Södra, Södra
Karin Varverud, grundare och delägare Energifabriken
Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen
Lars Lind, vd Adesso Bioproducts AB
Tomas Nilsson, vd Sekab
Andreas Teir, vd Neste Sverige

Sverige behöver sitta ned med likasinnade länder och finna gemensamma lösningar i dialog med EU. Annars riskerar vi att missa det svenska klimatmålet för transportsektorn.

Sverige har ett klimatmål som är tio gånger tuffare än EUs för transportsektorn. Genom att gå före får svenska industrin mer långsiktiga spelregler, och vi skapar arbetstillfällen i en spetsindustri där utvecklingen av världsledande biodrivmedel ligger i framkant. Och Sverige blir ett exempel på vad som är möjligt att åstadkomma genom samverkan och genom att ta klimatlarmen på allvar.

Publicerad i XXXX den XXXX

Länk:

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

EU-kommissionen föreslår att EU:s statsstödsregler ska förlängas oförändrade i två år fram till 2022. Eftersom det finns ett par paragrafer i statsstödsreglerna som lägger hinder för rena och höginblandade grödbaserade biodrivmedel efter 2020 innebär det också ett stopp för försäljning av dessa drivmedel redan om något år.

Den svenska regeringen har försökt påverka beslutet, men misslyckats. Det kan ge ökade växthusgasutsläpp med omkring en miljon ton koldioxid om året i Sverige om den svenska marknaden för rena och högblandade biodrivmedel från grödor avvecklas. Berörda produkter är etanolbränslena E85, ED95, och biodiesel som B100 och HVO100. Framför allt kan det innebära stora svårigheter för offentligt upphandlad trafik med bussar och andra fordon, som i dag ofta går på biodrivmedel, liksom för en rad åkerier och deras kunder som ställt om till gröna transporter under de senaste åren.

Beslut byggt på felaktigheter

EU-beslutet i de nu gällande statsstödsreglerna bygger på ett felaktigt antagande om att tillverkning av biodrivmedel från åkergrödor som raps och spannmål konkurrerar med livsmedelsförsörjningen.

Den svenska regeringen har försökt påverka beslutet, men misslyckats. Det kan ge ökade växthusgasutsläpp med omkring en miljon ton koldioxid om året i Sverige.

Det råder ingen brist på livsmedel i världen. Inom EU har tvärtom jordbrukspolitiken de senaste trettio åren varit inriktad på att minska överskottsproduktion av mat. EU har under alla dessa år betalat Europas bönder för att odla mindre mat. Till följd av detta har tiotals miljoner hektar lagts i träda eller avvecklats. I Östeuropa finns ytterligare tiotals miljoner hektar övergiven eller dåligt utnyttjad åkermark, samtidigt som landsbygden avfolkas.

Produktion av biodrivmedel från åkergrödor sker med allt bättre teknik och klimatprestanda. Som biprodukt produceras stora volymer proteinfoder som ersätter importerad soja, och därmed minskar trycket på avskogning i Sydamerika.

För de närmaste två åren handlar det nu om att förhindra en avveckling i Sverige av fungerande, klimatvänliga biodrivmedel. För tiden 2022 – 2030 gäller det att få statsstödsregler som gör det möjligt att använda biodrivmedel från åkergrödor utan restriktioner av detta slag.

Frågan är viktig för att klara EU:s och Sveriges klimatomställning, och måste diskuteras i den pågående EU-valrörelsen. Vilka partier och kandidater är villiga att arbeta för att ompröva EU:s restriktiva politik för klimateffektiva biodrivmedel från jordbruket?

Gustav Melin, vd Svebio

Tomas Nilsson, vd Sekab

Lars Lind, vd Adesso BioProducts

Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen

Karin Varverud, ägare Energifabriken

Artikeln införd i GP i maj
https://www.gp.se/debatt/vilka-partier-står-upp-för-biodrivmedel-i-eu-valet-1.15201602